VISA

Allt om betalnätsägaren VISA

KORTFATTAT

VISA är den enskilt största aktören i världen för betalkort, kreditkort, kontokort och förbetalda kort. Till skillnad mot vad många tror är de ingen kortutgivare, utan licensierar istället sina partners att ge ut VISA kort. Det innebär alltså att kort som tillhör VISA använder deras betalsystem, men ges inte ut av VISA.

Sedan det första VISAkortet gavs ut år 1958 har de tillsammans med Mastercard haft en monopolliknande ställning på marknaden. Faktum är att VISA är licensgivare för ungefär 60 % av alla kort i världen. Efter VISA kommer Mastercard med ca 30 % marknadsandel och på tredjeplats kommer American Express med 8,5 %.

Alla har vi troligtvis själva haft, eller iallafall sett ett VISA. I Sverige finns det många exempel att välja – men ett par extra populära kort är: Norwegian VISA, OKQ8 VISA och Marginalen Gold VISA.

Vad gör VISA?

I likhet med Mastercard och andra licensgivare står VISA bakom den infrastruktur som behövs för att genomföra kortköp. Det innebär att kortutgivare såsom Nordea Finans Sverige AB, som står bakom kreditkortet Everydaycard, använder VISA:s system. Dessa för att kunna koppla ihop betalningar som görs i butiker med deras kunders bankkonton.

VISA använder ett nätverk som heter VisaNet för att skicka och ta emot data. Systemet ansvarar bland annat för kontroll av saldo hos kundens bank och för att validera betal- och kreditkorts äkthet när ett kortköp görs.

Historia

VISA International Service Association (Visa) grundades 1958 av Bank Of America under namnet Bank AmeriCard. Det dröjde däremot till 1970 innan VISA registrerades, för att sedan officiellt användas som namn 1976.

Själva lanseringen av kortet påbörjades genom att Bank of America i september 1958 gjorde ett slumpmässigt massutskick av ungefär 60 000 kort till invånare i den 250 000 invånare stora staden Fresno i Kalifornien.

Idén var att det stora antalet kortet i omlopp skulle motivera handlare att börja acceptera elektroniska betalkort som betalmedel. Med facit i hand visade det sig att kampanjen blev en succé. Det dröjde nästan 10 år innan idén med betalkort började sprida sig utanför USA:s gränser.

Hur stora är VISA idag?

Om vi istället kollar på vad VISA utvecklats till idag, så har de genom sin dominerande ställning på marknaden imponerande siffror att skryta med:

  • 3,4 miljarder utgivna kort
  • Verksamma i över 200 länder
  • Handlar i fler än 160 valutor
  • Går att använda i 53,9 miljoner butiker
  • Ges ut av över 15 500 banker
  • Genomför fler än 65 000 transaktioner/sekund

Rent ekonomiskt går det ingen nöd på VISA då deras omsättning ökat från 25 till 214 miljarder svenska kronor de senaste 15 åren (växelkurs USD-SEK Juli 2020).

År Omsättning
2019 214 Mdkr
2018 192 Mdkr
2017 171 Mdkr
2016 140 Mdkr
2015 129 Mdkr
2014 118 Mdkr
2013 110 Mdkr
2012 97 Mdkr
2011 86 Mdkr
2010 75 Mdkr
2009 64 Mdkr
2008 58 Mdkr
2007 33 Mdkr
2006 27 Mdkr
2005 25 Mdkr
Tryck för att se tabellen Tryck för att dölja tabellen

Deras tillväxt har däremot inte endast mottagits med jubel. Vid flera tillfällen har stora kedjor såsom Walmart och amerikanska Kroger hotat med att bojkotta betalningar via VISA:s betalsystem på grund av oskäligt höga transaktionsavgifter.

Om en utbredd bojkott skulle ta fästa bland handlare skulle det kunna innebär att VISA:s starka ställning på marknaden skulle hotas.

Vad kostar en betalning genom VISA?

Vad gäller avgifter för betalning så är skillnad mellan VISA och Mastercard under 2020 mycket liten. Den estimerade avgiften för en VISA-betalning ligger på mellan 1,43 % och 2,4 %, medan Mastercard ligger på mellan 1,55 % till 2,6 %.

Denna avgiften går däremot inte direkt till inte direkt till VISA eller Mastercard, utan består av flera delar:

Interchange fee

Interchange fee står för majoriteten av transaktionskostnaden och ligger på mellan 1,25% till 2,45%. I praktiken fungerar interchange avgiften att den betalande banken (kortutgivaren) behåller en del av transaktionsbeloppet när en betalning med kort görs. Mottagande bank har därmed mottagit en mindre summa pengar än vad som betalats.

Som kortutgivare måste man förhålla sig till VISA:s regler för interchange avgift, vilket skiljer sig beroende på typ av transaktion. Avgiften är inte förhandlingsbar och gäller för alla VISA kort.

Exempel på företag som kan få interchange fee vid en betalning: SEB Kort Bank AB, Ikano Bank AB.

Assessment fee

Assessment fee är den del som VISA behåller av transaktionen. För gäller 0,14 % för kreditkort, och 0,13% för betalkort.

Exempel på företag som kan få assessment fee vid en betalning: VISA, Mastercard.

Payment processor fee

Payment processor fee är slutligen den del som betalningsförmedlaren, även kallat payment provider, tar av transaktionsbeloppet. Det är en förhandlingsbar avgift där företaget som hanterar betalningen själv bestämmer kostnaden.

Det är sedan upp till varje enskild butik att välja betalningsförmedlare för sina kortbetalningar samt förhandla om avgiften för betalningarna.

Exempel på företag som kan få en payment processor fee vid en betalning: Klarna Bank AB, iZettle AB.

Intresserad av VISA kort?

Säkerhetsfunktioner

Som innehavare av kort licensierat av VISA får man ta del av en rad säkerhetsfunktioner.

Verified by VISA

Verified by VISA körs i bakgrunden hos t ex e-handlare för att säkerställa att det är den rättmätiga ägaren till kortet som genomför köpet. Med hjälp av avancerade algoritmer så analyserar systemet faktorer såsom tidigare köpmönster, köpets storlek, vilken enhet (dator/telefon) du använder med mera.

Vid tveksamhet så flaggar systemet köpet och man kan då bli kontaktad av sin bank för att manuellt godkänna köpet.

Säkerhetskod

Den tresiffriga koden på baksidan, även kallad CVV-kod (Card Verification Value), innebär ett extra lager trygghet när man använder kortet till vardags.

Vid transaktioner genom en kortterminal avläses magnetremsan på kortet av, vilket innehåller kreditkortsnumret och dess utgångsdatum. Koden på baksidan är däremot hemlig för alla utom den som fysiskt innehar kortet.

Chip

Sedan ett par år tillbaka utrustas alla kort med ett EMV-chip. Till skillnad från magnetremsan krypterar chippet kortinformationen, vilket innebär att kortnumret och utgångsdatum till kortet aldrig lagras i klartext. Något som ytterligare försvårar bedrägerier.

Hologram

På alla VISAkort finns det ett hologram. Säkerhetssystemet påminner om det som finns i moderna sedlar och gör det extra svårt att förfalska ett kort.

Alla omdömen

Om författaren

Elias Bülow
Elias Bülow

Har mångårig arbetslivserfarenhet från den svenska finansbranschen och ett stort intresse för ekonomi i allmänhet.


SENAST UPPDATERAD: 12 oktober, 2020
Nollställ
Jämför