Kreditkortsskulder i Sverige 2025 - ny analys visar oroande mönster

En färsk genomgång visar att många svenskar fastnar i kreditkortsskulder under lång tid, ibland så länge att räntan förvandlar den ursprungliga summan till något helt annat än man tänkte sig när köpet gjordes. Att 40-45 % av svenskar med kreditkortsskuld burit den i minst 12 månader är ett tecken på att kreditkortet inte längre bara är ett flexibelt betalningsmedel – för många har det blivit en ekonomisk ryggsäck som väger tungt år efter år.

1. Hur länge bär svenskar sina skulder?

När man skalar bort reklambroschyrernas glättiga budskap och tittar på själva skuldstatistiken, framträder ett mönster som är svår att ignorera:

• 40-45 % har haft skulden i minst 12 månader
• 25-30 % i minst 24 månader
• 15-20 % i minst 36 månader
• 10-12 % i minst 60 månader

”När kreditkortsskulder blir långvariga förändras de från att vara ett verktyg till att bli en sorts finansiell kvarnsten. Det är den där sakta malande effekten som gör att man plötsligt står där med dubbelt så hög skuld som man mindes,” säger en ekonomisk analytiker.

2. Varför hamnar folk här?

Två huvudorsaker sticker ut:

Oförutsedda utgifter – sådant man aldrig planerat för men ändå måste hantera:

• Akuta bil- eller bostadsreparationer
• Plötsliga sjukvårdskostnader
• Tillfälliga inkomstbortfall

Löpande vardagskostnader – när månadens ekvation helt enkelt inte går ihop:

• Mat och dagligvaror
• Räkningar och fasta avgifter
• Barnomsorg eller oflexibla kostnader som inte går att skjuta upp

Här finns en subtil men viktig skillnad: oförutsedda utgifter kommer ofta som en chock och driver på skulden snabbt, medan vardagskostnaderna långsamt urholkar ekonomin och gör att skulden blir en permanent följeslagare.

3. Kreditkortsanvändning i Sverige

• 75-80 % av svenskarna har kreditkort
• 30-35 % av dessa bär skuld vidare från månad till månad

Det betyder att ungefär var tredje kortinnehavare låter skulden ligga kvar, vilket innebär att man betalar förra månadens mat och räkningar även när nästa elräkning dyker upp.

4. Konsekvenser av långvariga skulder

Räntekostnader som slukar resurser

Med en genomsnittlig ränta på 15 till 20 % innebär en skuld på 30 000 kr räntekostnader på upp till 6 000 kr om året vid minimibetalning. Den som ligger kvar i tre till fem år kan betala mer i ränta än det ursprungliga beloppet.

Förlorad handlingsfrihet

Att ha en stor kreditkortsskuld är lite som att ha en låst dörr mellan sig själv och möjligheten att bygga buffert, investera, eller ens känna sig trygg inför en oförutsedd händelse.

5. Vilka är mest utsatta?

Yngre vuxna (18-34 år)

• Har ofta små eller inga buffertar
• Risk för att skulden etableras tidigt i livet och hänger kvar som en ekonomisk skugga

Medelålders (35-54 år)

• Större lån i absoluta tal
• Påfrestningar kopplade till familj, bostad och ibland arbetslöshet eller skilsmässa

Äldre (55+ år)

• Lägre andel med skuld, men skulden kan följa med in i pension och påverka hela livskvalitén

6. Vägar ut ur kreditkortsskulden

1. Betala mer än minimibeloppet: även små extra belopp förkortar återbetalningstiden påtagligt.
2. Överväg samlingslån: ofta lägre ränta, och psykologiskt skönt att ha färre skulder att hålla reda på.
3. Planera i detalj: lista skulderna, börja med de dyraste, och lägg till automatiska betalningar.
4. Bygg en liten buffert parallellt: även 500 kr i månaden minskar risken att behöva använda kortet igen.
5. Gör en budget: en ärlig genomgång av alla utgifter kan frige pengar som annars ”bara försvinner”.

Relaterade artiklar

• Bästa kreditkorten just nu
• Kreditkort med bonus
• Kreditkort för att resa