En kortbetalning medför alltid en kostnad för butiken, en så kallad kortavgift, betalningsförmedlingsavgift eller serviceavgift.
Vad är en kortavgift och hur hög är den?
En kortavgift är den avgift som handlaren betalar för att låta kunderna betala med kort i butiken. Nivån ligger normalt på ca 1,5 – 2% av köpbeloppet när du betalar med Visa eller Mastercard. För Amex är nivån omkring 3%.
Att Amex har så pass mycket högre kortavgifter, har medfört att vissa butiker inte vill ta emot kortet. En del av de större butikskedjorna i Sverige accepterar ändå Amex, däremot är det inte fullt så vanligt att mindre, fristående butiker gör det. Läs mer om detta här: Vilka ställen tar Amex?
Vad krävs av en butik för att ta kunna betalt med kort?
En butik behöver ett avtal med en inlösare för att kunna ta betalt med kort. De flesta inlösare har idag valt att erbjuda ett enhetspris i form av ett transaktionspris i procent av försäljningssumman. De kortavgifterna ligger idag på ca 1,5 – 3%.
Tidigare var det vanligt med en fast avgift per transaktion. Det här gjorde att vissa butiker inte ville ta emot kortbetalningar vid lägre belopp.
Räkneexempel:
Ett köp på 100 kr, kunde med en fast avgift på t ex 2 kr + 1,5% kosta butiken 3:50 kr, medan dagens prissättning på t ex 2% kostar butiken 2 kr.
Kortavgifter för handlare består av tre delar
- Interchange fee: den del som går till kortutgivaren (t ex SEB Kort).
- Nätverksavgift: går till betalnätverken (t ex Visa, Mastercard).
- Inlösenavgift: går till inlösande bank eller motsvarande (t ex Adyen).
Hur bestäms kortavgifterna för en butik?
Avgiften består av tre delar. Den del som går till kortutgivaren, interchange fee, är reglerad till en maxnivå på 0,2 – 0,3% inom EU. De övriga delarna är en förhandlingsfråga mellan berörda parter och beror bland annat på butikens försäljningsvolym och kundmix.
Vad påverkar nivån på kortavgifterna för butiken?
När en butik ska förhandla med sin inlösare om nivån på kortavgiften, är det flera faktorer som spelar in, exempelvis:
- Hur hög är försäljningsvolymen?
- Hur hög är en genomsnittlig transaktion?
- Vilken typ av kort används mest i butiken?
- Hur ser butikens mix av kunder ut?
Till exempel får hotell med många utländska gäster eller företagskunder sannolikt betala en högre avgift, då utländska kort och företagskort överlag är dyrare att lösa in.
Vissa branscher utgör också en högre risk för inlösaren, vilket sannolikt påverkar avgiften uppåt. Några exempel på det kan vara vissa flygbolag, konsertarrangörer eller andra som medför en större reklamationsrisk som kan falla tillbaka på inlösaren.
Om t ex ett flygbolag går i konkurs är det inlösaren som får stå för kortinnehavarens reklamerade flygbiljetter.
Kortavgifter skiljer sig åt i olika länder
Det finns regelverk inom EU som begränsar nivån på interchange fee. Här gäller ett maxtak på 0,2% för debetkort och 0,3% för kreditkort.
I USA förekommer inte samma regleringar, vilket gjort att nivåerna för kortavgifter är betydligt högre där. Eftersom kortutgivarna i USA därmed har högre intäkter på sina transaktioner kan de ofta erbjuda mer frikostiga bonusprogram till sina kunder än vad vi ser i Europa.
Exempel på andra kortavgifter för kreditkort
- Valutapåslag: avgift på ca 1,5 – 2% vid kortbetalning i utländsk valuta.
- Ränta på kreditkort – vid delbetalning (ca 10 – 20% årsränta).
- Uttagsavgift – när du tar ut kontanter i automat (upp till ca 50 kr).
- Årsavgift – avgift för att få ha kortet (0 – 300 kr för “standardkort”).
- Fakturaavgift – om du inte valt e-faktura (20 – 50 kr).
Företaget eller butiken du handlar i, får inte ta ut avgifter av dig vid kortköp. Gör de det måste de ta ut samma avgift för andra betalsätt också. De här reglerna gäller både i fysisk butik och på nätet inom EU, med vissa undantag.
