Vad är kortavgift?
En kortavgift är en kostnad som butiker betalar för att ta emot kortbetalningar. Den består av tre delar som tas ut av betalningsförmedlare, kortnätverk och kortutgivande banker. Avgiften är oftast cirka 1,5–2 % av köpesumman för kortbetalningar med Visa och Mastercard och 3 % för Amex-betalningar.
Kortbetalningar medför därmed alltid en kostnad för butiker. Vanliga synonymer till kortavgift är transaktionsavgift, betalningsförmedlingsavgift eller serviceavgift.
Vad krävs av en butik för att ta betalt med kort?
För att en butik ska kunna ta betalt med kort i Sverige krävs ett avtal med en inlösare, till exempel Swedbank Pay eller Nets. Därutöver krävs en kortterminal och internetuppkoppling. I många fall krävs även ett kassasystem eller en betallösning som kan kopplas till kortterminalen och hantera genomförda köp.
Kortavgifter för butiker består av tre delar
De tre delar som kortavgifter består av är:
- Interchange fee: den del som går till kortutgivaren (t ex SEB Kort).
- Nätverksavgift: går till betalnätverken (t ex Visa, Mastercard).
- Inlösenavgift: går till inlösande bank eller motsvarande (t ex Adyen).
Hur bestäms kortavgifterna för en butik?
Kortavgifterna för en butik bestäms av flera delar: interchange fee till kortutgivaren, kortnätverksavgift till exempelvis Visa eller Mastercard och inlösarens eller betalningsleverantörens avgift. Inom EU är interchange fee reglerad till högst 0,2 % för debetkort och 0,3 % för kreditkort.
Övriga avgifter varierar beroende på avtal. Hur hög den totala kortavgiften blir påverkas bland annat av butikens omsättning, bransch, risknivå och vilka typer av kort kunderna använder.
Vad påverkar nivån på kortavgifterna för butiken?
Nivån på kortavgifterna för en butik påverkas av flera faktorer:
- försäljningsvolym
- genomsnittligt köpbelopp
- vilka typer av kort kunderna använder
- vilken risk butiken bedöms ha.
Butiker med många utländska kunder eller företagskunder får ofta högre kortavgifter, eftersom internationella kort och företagskort brukar kosta mer att lösa in.
Även bransch spelar roll, eftersom verksamheter med hög reklamationsrisk, som flygbolag eller konsertarrangörer, ofta får högre avgifter. Det beror på att inlösaren kan behöva stå för kostnaden om en kortbetalning reklameras, till exempel vid en konkurs. Ju högre risk inlösaren tar, desto högre blir vanligtvis kortavgiften för butiken.
Kortavgifter varierar i olika länder
Kortavgifter för butiker varierar mellan olika länder beroende på reglering och marknadsstruktur. Inom EU är interchange fee reglerad till maximalt 0,2 procent för debetkort och 0,3 procent för kreditkort.
I USA är regleringen mindre långtgående, särskilt för kreditkort, vilket har bidragit till högre avgiftsnivåer. Det är också en viktig förklaring till varför amerikanska kreditkort ofta har mer generösa bonusar och rewards-program än europeiska kort.
Exempel på andra kortavgifter för kreditkort
- Valutapåslag: avgift vid kortbetalning i utländsk valuta (ca 1,5–2%).
- Ränta på kreditkort: avgift vid delbetalning (ca 10–20% årsränta).
- Uttagsavgift: avgift för kontantuttag i automat (ca 2–3 %).
- Årsavgift: avgift för att få ha kortet (0–300 kr för “standardkort”).
- Fakturaavgift: aviavgift om du inte valt e-faktura/autogiro (20–50 kr).
Butiker och företag får normalt inte lägga på en extra avgift bara för att du betalar med kort. Om de tar ut en avgift måste den i så fall även gälla andra betalsätt, inte enbart kortbetalning. Reglerna gäller både i fysisk butik och vid köp på nätet inom EU, med vissa undantag.
